Idag kom min lärare Annica och sa till mig att skolsköterskan ville prata med mig. Jag gick dit för jag kan ju knappast vägra... Hon undrade hur jag mår och sa att Annica var orolig för mig. Jag berättade allt. Eller nästan allt iaf... Efter det måtte jag så jävla mkt sämre än innan. Mår fortfarande skit för att jag snacka med henne. Jag ska snacka med henne igen på mån. Hoppas det får mig att må bättre ist för sämmre... Om det också får mig må mer skit än innan jag gick i för att snacka så tänker jag ge upp. Jag ville inte riktigt ge hene en chans men jag var ju nästan tvungen nu när alla har tjatat på mig så mkt, eller snarare bett mig jävligt många gånger att söka hjälp. Jag ska inte säga nej till hjälp när det erbjuds men jag tänker inte acseptera den om den får mig må sämre.

Tisdagar brukar vara de dage då jag är gladast på hela veckan. Men först efter dansen. Jag älskar att dansa och det får mig alltid att må bra. Utom just idag. jag kunde knappt äns fake le så jävla dåligt jag mådde. De ända gångerna jag kunde le var när nån ramlade av misstag och jag börja skratta...

Som sagt gör dans mig alltid glad i alla lägen. men inte idag. Det ända som hindrar mig från att skära mig just nu är fjärilen min pojkvän ritade på in arm. Känns nästan löjligt att jag bryr mig så mkt o en fjäril som nästan försvann när jag duchade.

Om han ritar fler kommer jag få total panik till slut och skära mig. Och döda fjärilen :C Inte avsiktligt (vilket jag aldrig skulle göra) men i ren panik av att inte veta vad jag ska göra. Jag vet inte hur lång tid det kommer ta inan jag inte lyckas stå emot längre. antagligen 2 dar nu när allt är så weard hemma och min mamma hela tiden vill snacka och inte fattar att jag vill ha lite privat tid i mitt rum fär mig själv...