Run away and never look back.
Run away and forget everything.
Run away to another hell.
Just run away and stay there.

Jag önskar att jag kunde leva här inne. har allt jag behöver för att både överleva eller ta livet av mig här. Jag har låst in mig på toaletten med följande saker: 3 penvessar blad, 1 sax, 2 pennor, 1 suddi, 1 liten skiss bok, huvudvärks tabletter, min mobil, hörlurar, min lapptop och min pojkväns kofta som nu är min. jag skulle kunna sitta här hela natten om jag vill. Men vad är det för poäng med det. Jag gick in hit för jag känner mig säker när jag är i ett låst rum och just nu vill jag bara gråta. JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT GRÅTA HELA JÄVLA TIDEN!!

innan ville jag bara ta en kniv och skära ett djupt sår på mitt ben, men ju djupare jag skär ju mer sårar jag min pojkvän och carro. Om det är nått jag inte vill så är det att såra dom två personerna. Jag vill inte såra någon!! vilket jag gör. Jag la ner min förra blogg för det sårade för många personer som jag kände. Det gjorde mig osams med personer jag älskar som vänner.

Jag hoppas för både mitt och mina vänners bästa att jag lyckas hålla mig ifrån kniven inatt. Men jag kan inte låva något.

Jag önskar bara att jag slutar gråta. Det är allt.

Jaha tbx igen då... tatt fram kniven/bladen jag har kvar och det känns både bra och hämst. Det känns bra för nu kommer jag äntligen kunna sova igen och hämst för jag inte bara sårar mig själv utan min pojkvän minst lika mycket. Mina sår på armarna kommer snart vara borta men det betyder att det kommer nya. har värkligen saknat känslan. Min kniv är så jävla slö så man inte kan skära något med den... men penvessare är en helt annan sak...

Alla rakblad jag hade innan slängde min pojkvän och jag märkte det inte föräns han sa det :3 Jag blev lite chokad att han gjorde det men samtidigt glad och det fick mig att vela sluta för jag förstod hur mkt han värkligen bryr sig.. jag började gråta för ingen skulle nånsin bry sig så mkt om mig.  Jag kan inte precis säga att jag blev glad men det gjorde mer skillnad än man kan tro.

Men nu har jag börjat igan. och jag känner mig taskig, dum, idiotisk och lättad. jag känner mig taskig för jag vet att han vill att jag slutar och jag vet att det sårar hnm när ag skär mig. Dum och idiotisk för att jag vet hur dumt och idiotist det är att skära sig och om min mamma får se det kommer hon flippa. Lättad för jag saknat det.

Enligt mig ser det helt perfect ut hur dumt det än är. Har bara saknat det så jävla mkt.

 
  Det är bara mitt ena ben som ser ut såhär.

Förlåt. kommer snart bryta ihop för jag är så dum!!
FÖRLÅT MIG!!